Vad räknas som dolt fel vid köp av bostad och vem ansvarar?
Ett dolt fel är förenklat ett fel som fanns vid köpet, som gör att bostaden avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta, och som köparen inte borde ha upptäckt vid en påkallad undersökning (JB 4:19). För fastighet ansvarar säljaren normalt för verkligt dolda fel med prisavdrag som vanlig påföljd, medan skadestånd kräver försummelse eller utfästelse. För bostadsrätt gäller i stället köplagen (1990:931).
Rättsläget
Huvudregeln för fastighet
Avviker fastigheten från avtalet eller från vad köparen med fog kunnat förutsätta tillämpas reglerna om prisavdrag eller hävning; men en avvikelse som köparen borde ha upptäckt vid en påkallad undersökning får inte åberopas (JB 4:19). Det räcker alltså inte att felet var okänt.
Undersökningsplikten
I NJA 1998 s. 407 kunde köparna inte åberopa mögel eftersom besiktningsutlåtandet innehöll fuktindikationer som borde ha föranlett fortsatt undersökning – en besiktning kan tvärtom utvidga undersökningsplikten. I NJA 1984 s. 3 kunde rötskador i en takkonstruktion inte åberopas då husets ålder, egenhändig tilläggsisolering och bristande ventilation gav anledning att kräva tillträde till vindsutrymmet. I NJA 1985 s. 274 tog säljarens tystnad inte bort undersökningsplikten när felet var iakttagbart.
NJA 1996 s. 584 visar motsatsen: ett avloppsfel var dolt eftersom en normal kontroll ändå inte skulle ha visat något misstänkt vid köpet – köparen fick prisavdrag.
Utfästelser och friskrivningar
Ett uttryckligt löfte om standard kan medföra ansvar även om köparen annars behövt undersöka mer: i NJA 1983 s. 865 gav annonsering av en villa som "nyrenoverat och moderniserat" fog att förvänta sig ett godtagbart bjälklag, och den dolda rötan kunde göras gällande. Friskrivningar tolkas restriktivt – i NJA 1983 s. 808 godtogs varken en klausul om övertagande av rättigheter mot entreprenörer eller formuleringen "sådan den av köparen har besiktigats" som tillräckligt tydlig friskrivning.
Vem ansvarar
Är förutsättningarna uppfyllda ansvarar säljaren i regel; vanlig påföljd är prisavdrag, som inte kräver att säljaren kände till felet, och skadestånd förutsätter försummelse eller utfästelse (JB 4:19). I NJA 1988 s. 363 godtogs prisavdrag för dolda fukt- och mögelskador, med avhjälpandekostnader hänförda till tillträdet. Uppgifter från en mäklare medför inte automatiskt säljaransvar – i FT 8543-24 ansåg HD att säljaren inte ansvarade för mäklarens felaktiga uppgift om elanslutning, eftersom säljaren varken kände till eller borde ha känt till att uppgiften lämnades. Köparen måste reklamera inom skälig tid efter att felet märkts eller borde ha märkts (JB 4:19 a).
Bostadsrätt
För bostadsrätt gäller köplagen (1990:931). I NJA 2020 s. 951 kunde en bostadsrätt som sålts i befintligt skick vara felaktig eftersom den var i väsentligt sämre skick än köparen med fog kunnat förutsätta; brister i badrum och elinstallationer gav prisavdrag. Även här finns undersökningsplikt (Köplagen 20 §), och felet bedöms utifrån varans beskaffenhet när risken går över (Köplagen 21 §).
Relevanta rättsfall
Samtliga från Högsta domstolen (prejudikat) om inte annat anges:
- NJA 1998 s. 407Högsta domstolen, 1998 (prejudikat)
Fuktindikationer utvidgade undersökningsplikten.
- NJA 1984 s. 3Högsta domstolen, 1984 (prejudikat)
Rötskador; undersökning kunde kräva praktiskt ingrepp.
- NJA 1985 s. 274Högsta domstolen, 1985 (prejudikat)
Säljarens tystnad tog inte bort undersökningsplikten.
- NJA 1996 s. 584Högsta domstolen, 1996 (prejudikat)
Dolt avloppsfel; prisavdrag.
- NJA 1983 s. 865Högsta domstolen, 1983 (prejudikat)
Annonsering "nyrenoverat" gav befogade förväntningar.
- NJA 1983 s. 808Högsta domstolen, 1983 (prejudikat)
Friskrivning tolkas restriktivt.
- NJA 1988 s. 363Högsta domstolen, 1988 (prejudikat)
Prisavdrag för fukt-/mögelskada; beräkning vid tillträdet.
- FT 8543-24Högsta domstolen (målnr FT 8543-24)
Säljaren ansvarade inte för mäklarens felaktiga uppgift om elanslutning.
- NJA 2020 s. 951Högsta domstolen, 2020 (prejudikat)
Bostadsrätt i befintligt skick kunde vara felaktig.
Relevant lagtext
Om fastigheten inte stämmer överens med vad som följer av avtalet eller om den annars avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet, tillämpas vad som sägs i 12 § om köparens rätt att göra avdrag på köpeskillingen eller häva köpet. […] Som fel får inte åberopas en avvikelse som köparen borde ha upptäckt vid en sådan undersökning av fastigheten som varit påkallad med hänsyn till fastighetens skick, den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter samt omständigheterna vid köpet. […] Köparen har dessutom rätt till ersättning för skada, om felet eller förlusten beror på försummelse på säljarens sida eller om fastigheten vid köpet avvek från vad säljaren får anses ha utfäst.
Köparen får inte åberopa att fastigheten är felaktig enligt 11, 12 och 17--19 §§, om han inte lämnar säljaren meddelande om felet inom skälig tid efter det att han märkt eller borde ha märkt felet (reklamation).
Har köparen före köpet undersökt varan eller utan godtagbar anledning underlåtit att följa säljarens uppmaning att undersöka den, får han inte såsom fel åberopa vad han borde ha märkt vid undersökningen, om inte säljaren har handlat i strid mot tro och heder.
Frågan om varan är felaktig skall bedömas med hänsyn till dess beskaffenhet när risken för varan går över på köparen. Säljaren svarar för fel som har funnits vid denna tidpunkt även om felet visar sig först senare.
Vanliga frågor
- Vad räknas som ett dolt fel?
- Förenklat ett fel som fanns vid köpet, som gör att bostaden avviker från vad köparen med fog kunnat förutsätta, och som köparen inte borde ha upptäckt vid en påkallad undersökning (jordabalken 4 kap. 19 §).
- Befrias jag från ansvar om jag anlitat en besiktningsman?
- Nej, inte automatiskt. Innehållet i besiktningsutlåtandet kan tvärtom utvidga undersökningsplikten om det innehåller varningssignaler (NJA 1998 s. 407).
- Hur snabbt måste jag reklamera ett dolt fel?
- Inom skälig tid efter att du märkt eller borde ha märkt felet (jordabalken 4 kap. 19 a §).
- Gäller samma regler för bostadsrätt?
- Nej. För bostadsrätt gäller köplagen (1990:931), inte jordabalkens regler om fastighetsköp (NJA 2020 s. 951).
Denna sida är allmän juridisk information och utgör inte juridisk rådgivning. Bedömningen i ett enskilt ärende beror på omständigheterna.
Ställ din rättsfråga och få ett källbelagt svar grundat i svensk rättspraxis och lagtext.
Ställ din egen rättsfråga i Tomus →